Tjohoo didgeridoo, tänk vad tiden går...
Skulle nog skriva lite mer snart!
Hälsningar Anna

Våren 1996 blev en ganska aktiv tid med mycket spel. Testade och jammade med min kompis Karin som spelade synt.
Jag har en notering: ”Tänkte tidigare ikväll återigen att jag 'inte ville tänka' och att det var bra att blåsa, att spela för då tänker jag inget.” Jag skissade på ganska fantasifulla låttexter och har kommenterat det: ”Tänker att jag nog kan ha möjlighet att komma fram med min 'busiga del' just inom musiken, och kanske genom låttexter.”
Mina tre didgeridooer fick namnen: G-Didg ”Geten”, E-didg ”Molle”, b-didg ”Beta”. Men jag har inte använt namnen i någon större utsträckning. Jag hade funderingar på att måla/dekorera didgeridooerna, med det blev aldrig av. Idag är jag tacksam för det och sätter värde på de ursprungliga dekorationerna.

(Efter det här inlägget dröjer det troligen en tid innan jag kommer med något mer men - håll ut – jag ska skriva mera.)

1996-03-29 …”kanske den nya B-didgeridoon som sannolikt påverkar kvinnor starkt och kanske tar fram det kvinnliga. -den kvinnliga urkraften!” (Kommentar med anledning av att en kompis tyckte att jag hade förändrats och verkade mjukare.)
1996-04-04 ”Invigning på Delphinen. Ray var där och spelade och visade.”

1996-03-24 På kvällen var jag med spelmanslaget till Sätila kyrka där vi spelade till ”Träd in i dansen”. Ja, det är märkligt hur gott det känns när vi sitter där i kyrkan och spelar!”
1996-03-25 ”Läste lite tidigare i de två böcker jag lånat på biblioteket om Aboriginal Art. Många fina bilder. Mycket linjer, konturer och en slags ’prick-teknik’.

1996-03-04 Borås Tidning skriver följande:
”Kyrkbesöket gick som en dans” ”…. Hela tiden vävdes högmässan in i folkmusikens rytmer där inte ens bekännelsen gick utan musik och sången om vinet och brödet inramade nattvarden. …” I kulturspalten skriver Rolf Haglund om folkdansmässan i Gudstav Adolfs kyrkan under rubriken ”Hela kyrkan dansar” och som avlsutning skriver han: ”Vi kan dock inte underlåta att påpeka hur bra didgeridoon och de sex återhållsamma nyckelharporna klingar även i kyrkoakustiken och vilken färgklick körsångarnas folkdräkter likaledes utgjorde. Uppslutningen säger väl dessutom sitt om behovet av förnyelse av kyrkans engagemang.”

1996-02-25 ”Premiär med Borås spelmanslag och folkdansmässan ”Träd in i dansen” i Hässleholmens kyrka. Det var jättefint.”
1996-03-03 ”Med Borås spelmanslag till Gustav Adolfs kyrkan och spelade ”Träd in i dansen”. Det var riktigt fint. Stannade kvar på kyrkkaffet. Det var önskemål att spelmännen skulle spela några låtar. Det blev att jag skulle ta röret. Så jag spelade med E-tonen och tyckte faktiskt att det gick rätt bra. Höll upp ibland för att det skulle bli variation. Någon undrade vad det var så vi fick förklara det och jag fick blåsa ett prov och det gick rätt bra att hålla ton en stund.”

1996-02-21 ”Sen till Röda Kvarn för generalrepetition med spelmanslaget. Det blev de två nya didgeridoo som jag får ha med. Skojade och improviserade till annan musik efteråt.”
1996-02-22 ”På kvällen deltog i framträdande på Röda Kvarn tillsammans med Borås spelmanslag. Spelade enbart didgeridoo.”
1006-02-24 I Borås Tidnings kulturspalt skrev Rolf Haglund: ”22 februari Röda Kvarn, En Festlig Folklig Musikkväll”, ”Folkmusiken lever igen.”, ”Det blev förstås en ny lapp på luckan – utsålt! … När Borås spelmanslag spelade upp med en vals var det en nykomponerad sådan från Mjöbäck. En av medlemmarna uppträdde plötsligt som didgeridoospelare, och fem herrar bildade rätt vad det var en munspelskvintett. Glada och dråpliga visor fick plats…”